Herr ordförande! Kära medlemmar i vårt gamla ärorika Stockholms Schacksällskap med anor från 1866.
Vi har årsmötet i fjol i färskt minne, när vår avgående ordförande Stefan Lindh
med berättigad stolthet presenterade årsberättelsen för 2016 med Sällskapets
utveckling till en storklubb och med den viktiga medvetna ungdomssatsningen
genomförd med klokt ledarskap.
Detta fortsätter nu under Ted Gemzell som ordförande och vi har hört verksam-
hetsberättelsen för 2017,  och styrelsens idé om långsiktig överlevnad
stämmer ju bra med tanke på schackjuniorernas utveckling och att nya unga medlemmar tas upp efter hand och berhöver tid att mogna.
Det betonas ju också hur viktig Riltonfonden är för ekonomin och ungdomssatsningen och det gläder mej speciellt att vår bortgångne vän Rolf Littorin tillsammans med Doktor Tore Rilton har fått ge namn åt var sin turnering: Tore Riltonblixten och Rolf LIttorin hcp snabb.
Det var ju Rolf LIttorin som genom sin vänskap med Tore Rilton fick denne att överlämna en stor del av sin förmögenhet i en donation där en sjättedel av
ränteavkastningen varje år går till Sällskapet. Doktor Rlton var ju medlem i vår
klubb. För 2017 blev ju som vi vet vår andel 193 162 kronor: Inget dåligt tillskott till ungdomsarbetet.
Att Sällskapet nu spelar i Elitserien efter segern i Superettan måste ju stimulera
all tävlingsverksamhet, och med 6 lag i Allsvenska serien ser det bra ut för klubben.
Ungdomsledare, tränare och tävlingsarrangörer får nog ta åt sig en del av
äran för goda resultat och trivsel i klubben.
Som medlem sedan 1980 och tidigare ordförande är jag oerhört imponerad
och lycklig över att vårt ärevördiga Stockholms Schacksällskap står fram
som den starka moderna klubben med schackjuniorernas utveckling och
framtid som sin stora målsättning.
Låt mej från 125-årsjubileets festskrift låna några citat: Sven-Gunnar Samuelsson skriver: ”Sällskapet har lyckats kombinera gammalt och ungt, tradition med förnyelse” Låter inte det som ett bra motto?

Och Sveriges då för tiden mest kände och beundrade radiosportkommentator Bengt Ahlbom, sportchef på dåvarande Stockholmstidningen, som några av Er säkert minns. Bengt Ahlbom var under Bertil Molanders ordförandeperiod vice

ordförande och ville i vår festskrift förmedla följande: ”Må det stolta gamla trädet alltfort skjuta nya gröna skott”.
Hans önskan kan vi nog alla skriva under på.
Jag föreslår som avslutning på mitt tal ett fyrfaldigt leve för vårt kära Stockholms Schacksällskap med en inneboende lyckönskan och förhoppning om nya, fram-

tida schackframgångar!
”Sällskapet leve!”